Hampies dagbok

Det var en gång en pojke som under sin 19-åriga livstid aldrig hade haft sex men som därom inte brydde sig speciellt; varför skulle han, varför skulle jag? Skall jag skämmas över att vara orörd, skämmas över att vara oskuld och att jag ännu har min svendom kvar? Varför skulle jag?

De flesta man stöter på antar att någon med 19 vintrar i bagaget skall, om än en gång, sysslat med det som angår Afrodite - men så icke. De flesta, de blir förvånade. De flesta, de ställer en följdfråga eller drar till med ett moraliskt färgat påstående. Det är ett par klyschor som återkommer:

1. Nej men fan vad jag är avis, vad cool du är som står emot! Jag beundrar verkligen att du är avhållsam
2. Men stackars dig! Åh, jag tycker verkligen synd om dig: vore verkligen bra om du kunde få ett ligg.
3. Haha, jävla tönt!
4. Åh, men det är lätt fixat! Jag hjälper gärna till, höhö. Dessutom är det så sött/sexigt med oskulder.

Varför, åh varför, skulle det på något sätt göra mig beundrandsvärd, avundsvärd och renare, skärare, bättre än någon annan för att jag inte haft sex? Är detdåligt att ha sex? Nedsmutsande? Händer det något med en? Tja, inte vad jag vet! Varför skulle jag då förtjäna beröm för det hela? För guds skull: jag vill inte ha beröm för att jag inte haft sex. Jag har ju faktiskt inte gjort något. Jag luktar, jag känner doften av gammal kristen moral som stinker lång väg: fy för sex, usch för promiskuitet. FY!

Jag tycker inte synd om mig: jag har en helt neutral inställning till min svendom. Det är inget jag grämmer mig över och det finns ingen anledning till att någon annan skall göra det heller. Jag tror inte att mitt liv drastiskt skulle förändras till det bättre av ett ligg - och jag bryr mig inte heller. Det är inte så att jag inte, om det nu vore en stark önskan hos mig, skulle kunna få ha sex om jag ville utan bara det att det inte blivit så: jag har inte kännt för det, jag har haft andra saker, som för mig varit viktigare.

Jag känner ingen skam: varför skulle jag det? Jag tycker inte det är något att skämmas över och att försöka bedyra något sådant känns som ganska pubertal och fåning tankegång knappt värd att ens diskuteras.

Erbjudanden som sex är faktiskt till viss del väldigt smickrande - men de utgår ändå ifrån både 1 och 2. Man är en stackars liten oskändad, ren och skär liten stackare som inte fått njuta av Eros’ lustar och som självfallet måste räddas ur detta allderles vedervärdiga förhållande.  Tack för erbjudandet - men det är inte synd om mig, och jag bajsar precis som alla andra.

Blev inte så långt som jag trodde det skulle bli - men det är bra. Det är så tråkigt, så självklart att jag inte kan få ur mig mer angående det. Och nej, jag ämnar inte leva i celibat.

Er tillgivne,
Hampie